torsdagen den 30:e augusti 2012

Kinesisk litteratur i väst

Nu är det ungefär en vecka sedan jag kom hem från översättarkonferensen 第二次汉学家文学翻译国际研讨会 i Peking och egentligen borde jag väl på något sätt sammanfatta mina tankar, men det har jag inte hunnit med än så det får bli någon annan gång.

Det var i alla fall mycket intressant att träffa kollegor som har ungefär samma problem och glädjeämnen som jag själv och det märktes på föredragen att till exempel vi européer har mycket gemensamt. Själv talade jag litet kort om processen från det att en bok ges ut på kinesiska i Kina till dess att den kommer ut i svensk översättning. Det är ju också en sådan sak som jag skulle kunna skriva om på den här bloggen, men så fick jag syn på Bertrand Mialarets artikel om samtida kinesisk litteratur och dess mottagande i väst, och då kände jag att det var lika bra att bara lägga upp en länk till den istället. Det är en bra artikel så läs den gärna! Varannan sida är på kinesiska så de kan man hoppa över om man hellre läser den på engelska ...

En sak som jag tar med mig från konferensen är också att det finns något värre än att sitta och lyssna på föredrag på stapplig engelska, nämligen att sitta och lyssna på föredrag på hackig kinesiska. 天不怕,地不怕,只怕外国人说普通话。

Men bäst var nog ändå att jag träffade den otroligt charmerande Yan Lianke, som jag bara har mött en gång tidigare, i Stockholm. Han var förstås inte inbjuden till konferensen, som arrangerades av det kinesiska författarförbundet, men kom till hotellet för en liten pratstund helt privat med sina översättare. Vilket snart inkluderar även mig, för medan jag befann mig i Peking fick jag också beskedet att Atlantis ska ge ut Yans 《丁庄梦》. En riktigt bra nyhet!

2 kommentarer:

  1. Nu blev jag nyfiken. Är det vanligt att översättare är tokduktiga på skriven text, men sämre på att tala och förstå?

    SvaraRadera
  2. Problemet är inte att de inte förstår eller att de inte kan tala, problemet är uttalet. De kan ha jättebra ordförråd och underbar grammatik, men jag lovar - ibland förstår man ingenting. Men det är ju inget unikt för översättare. Naturligtvis finns det ju också personer som är fantastiskt bra, tex fanns där en koreansk översättare som jag absolut skulle ha trott var kines om jag inte visste bättre. Men du vet, kinesiska med japansk, koreansk, amerikansk, spansk osv brytning - det blir jobbigt i längden. Efter några timmar är man rätt trött. Och de blev säkert trötta på min svensk-kinesiska också.

    SvaraRadera