söndag 28 april 2013

Och vinnarna är ...

Nu har jag lottat bland er som anmälde intresse för Mo Yans Vitlöksballaderna!

Eftersom ni var oväntat många tyckte jag att det kändes litet snålt att bara lotta ut ett exemplar, så jag drog två vinnare, nämligen Anneli L i Flen och Caroline E i Kalmar.

Jag ser till att få iväg böckerna med posten någon gång under veckan. Ni som inte hade lika mycket tur den här gången får pallra er iväg till biblioteket istället. Eller prova lyckan nästa gång - det blir med största sannolikhet en ny bokutlottning i slutet av maj månad.

Grattis Anneli och Carro!

(Foto: angela7dreams på Flickr)

måndag 22 april 2013

Tibetkoden blir film

De av er som har följt den här bloggen ett tag minns kanske att jag för länge sedan skrev ett inlägg om den kinesiska bästsäljaren Tibetkoden, en roman i åtta delar som tog läsarna med storm och gjorde Tibet trendigt i bokvärlden.

Nu kommer nyheten att Dreamworks Animation ska filmatisera böckerna, uppenbarligen i ett försök att slå sig in på den kinesiska marknaden. Det ska bli intressant att se hur de lyckas. Vissa journalister har sagt att det nog kommer att bli svårt att ta upp ett så känsligt ämne som Tibet på film och få det igenom censuren, men poängen är ju att Tibetkoden inte på något vis utmanar myndigheternas syn på det kinesiska styret. Snarare ger den en otroligt "harmoniserad" bild av läget.

Själv tycker jag att det ska bli rätt spännande att äntligen få se de där människoätande hamstrarna. Och så undrar jag om Jeffrey Katzenberg verkligen kan kinesiska eller om någon har översatt böckerna åt honom, eftersom han säger: "When I read the books I thought 'wow! This is just a blockbuster story!'". Den första filmen i serien ska tydligen släppas 2015 och dessutom ska man bygga en nöjespark på temat.

Uppdatering: Tydligen köpte Penguin rättigheterna till bokserien redan 2009 och har översatt ett synopsis åt filmmakarna. Om böckerna ska ges ut på engelska är ännu oklart.

söndag 21 april 2013

Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan

Ännu en stor jordbävning har drabbat Sichuan, mer än 150 personer har dött och många tusen skadats. Så här dagen efter har flera personer påpekat att Dai Sijies roman Balzac och den lilla skrädderskan från 2001 utspelar sig i närheten av Ya'an, där jordbävningen inträffade. Det kan vara värt att påminna om denna lilla pärla till roman som jag tyckte mycket om när jag läste den första gången.

I likhet med så många andra romaner av författare i Dais generation utspelar sig Balzac under kulturrevolutionen, i en by på landet där några stadsungdomar har placerats för att "lära av bönderna". Krocken mellan det enkla och hårda livet på landet och stadspojkarnas vanor och sätt att tänka är enorm. Romanen inleds med en både sorglig och dråplig scen där en av dem har plockat fram sin fiol och genast blir utsatt för förhör av de misstänksamma byborna. Musik av västerländska kompositörer är förbjuden, såväl som alla andra gammaldags, konservativa eller "feodala" kulturyttringar. Så när stadspojken Luo föreslår att berättaren ska framföra en sonat av Mozart blir stämningen ganska spänd.

"Vad är en sonat för något?" frågade ledaren mig misstänksamt.
"Jag vet inte", stammade jag. "Något västerländskt påhitt."
"En sång?"
"Mer eller mindre", svarade jag undvikande.
Genast blev ledarens blick vaksam som hos en god kommunist och hans röst var fientlig:
"Vad heter den, din sång?"
"Den liknar en sång, men det är en sonat."
"Jag frågar dig vad den heter!" skrek han och såg mig stint i ögonen. På nytt gjorde de tre bloddropparna i hans vänstra öga mig rädd.
"Mozart ...", sa jag tveksamt.
"Mozart vad då?"
"Mozart tänker på ordförande Mao", fyllde Luo i i mitt ställe.
Vilken djärvhet! Men den hade effekt, som om ledaren hade hört något mirakulöst blev hans hotfulla ansikte genast mildare. Hans ögon smalnade i ett stort, lycksaligt leende.
"Mozart tänker alltid på ordförande Mao", sa han.
"Javisst, alltid", instämde Luo.

Livet på landsbygden är hårt och tröstlöst. Men det finns ljuspunkter. En av dem är den vackra lilla skrädderskan som bägge pojkarna blir förälskade i, även om Luo påstår att hon inte är tillräckligt  "civiliserad" för honom. En annan är Glasögonormen, sonen till två intellektuella som fallit i onåd. Tillsammans med honom känns allt märkvärdigt, konspiratoriskt. Glasögonormen har en koffert full med västerländsk litteratur, den sort som är förbjuden - böcker av till exempel Balzac, Flaubert, Rolland och Brontë. Pojkarna stjäl böckerna och bestämmer sig för att "utbilda" den lilla skrädderskan så att hon ska bli värdig deras kärlek. Hur det går ska jag inte avslöja, men det utvecklar sig till en både vacker, rolig och sorglig berättelse. Och inte är den särskilt lång heller, den svenska boken är bara 180 sidor.

Dai Sijie skriver på franska och på svenska finns även romanen Di-komplexet från 2005. Bägge böckerna är översatta av Britt Arenander.

lördag 20 april 2013

Vem vill ha en bok?

Nu när jag är en flitig student har jag knappt tid att läsa något förutom kurslitteraturen. Men i ett förfluget ögonblick lovade jag visst en person att jag skulle lotta ut böcker här, så nu blir det ett inlägg i alla fall.

Jag har ganska många böcker hemma, sådana som jag själv har översatt och fått översättarexemplar av. Det vore inte så dumt att bli av med några av dem så att jag får plats med nya böcker. Så om du är intresserad av ett exemplar av Mo Yans Vitlöksballaderna (Nobelutgåvan) har du din chans! Lämna din adress i en kommentar till det här inlägget inom en vecka (fram till söndag 28 april) och har du tur så får du ett ex av romanen. Jag tänker inte publicera kommentarerna, så du behöver inte oroa dig för att din adress kommer att ligga ute här för hela världen att se. Men OBS! Du får hålla dig inom Sveriges gränser, portokostnaden blir litet för hög om jag ska skicka böcker över hela världen.

Om det finns intresse så kan jag kanske lotta ut ett ex av Yan Liankes Drömmar om byn Ding när den kommer i mitten av maj ...

måndag 1 april 2013

Genombrottet

Vad gäller fru X ålder finns det många uppfattningar här på Femkryddorsgatan. Sammantaget rör det sig om minst tjugoåtta olika: den högsta uppskattningen ligger omkring femtio (för enkelhetens skull, låt oss säga femtio) och den lägsta på tjugotvå år.

De första meningarna i Can Xues 残雪 Genombrottet 《五香街》 sätter tonen för hela romanen. Så som det börjar, så fortsätter det. I den här berättelsen finns det inget som är säkert, inget som går att lita på. Fru X är navet i historien men ändå är det ingen - varken invånarna på gatan eller läsaren - som egentligen får något grepp om vem hon är. Kanske är hon ung, kanske är hon gammal. Kanske är hon vacker, kanske är hon ful. Kanske är hon en förtappad slampa, kanske är hon en idealistisk forskare och konstnär. Det är inte en konstigt att romanen har undertiteln En föreställning.

Femkryddorsgatan är en lång gata i en kinesisk stad där invånarna verkar ha ohälsosamt mycket tid och kraft över att lägga på skvaller och intrigerande. Under en lång tid har de fokuserat sitt intresse på fru X, en kvinna som i deras ögon är ytterligt suspekt då hon inte uppför sig riktigt som alla andra. Dessutom har hon en älskare, herr Q. Det är i alla fall vad invånarna på gatan tror. Hon har en man också, en man som är alldeles för snygg och bra för att vara gift med henne. Fast det måste vara något fel på honom, för han visar inte det minsta intresse för den välsvarvade och attraktiva änkan W, som visserligen är otroligt dygdig men inte kan rå för att alla normala män blir som galna i henne. Utom då fru X man, vilket ju visar att något inte är som det ska.

Det som invånarna på Femkryddorsgatan skvallrar mest om är sex. Fast det ordet vill man ju helst inte ta i sin mun, så man kallar det "fritidskulturutövning" istället. Det invånarna på gatan lägger störst energi på är att försöka ta reda på fakta om fru X förhållande med herr Q, men det är inte så lätt eftersom "fakta" spretar åt alla möjliga håll. I sin jakt på "bevis" ägnar sig grannarna åt alla möjliga aktiviteter som ofta är betydligt mer chockerande och öppet sexuella än de som fru X anklagas för. Ändå hävdar de bestämt att:

... här på gatan är sexuella problem inte ett problem: en blick på våra myllrande rejäla ättlingar räcker för slutsatsen att endast begränsandet, inte framhävandet av sexuella ting kan komma ifråga som ett problem här. Här följer vi reglerna, är blida och civiliserade, bedriver en väluppfostrad "fritidskulturutövning", och vår allmänna opinion förkastar skyndsammast alla promiskuösa eller ohederliga beteenden.

Underligt nog blir fru X i slutet av den långa och vindlande berättelsen mot sin vilja ändå till sist vald till folkets representant och invånarna på gatan erkänner att hon är outsägligt fantastisk.

Men det består förstås oenighet bland människorna om själva det "outsägliga" i känslan.

Som ni märker har jag svårt att beskriva vad Genombrottet handlar om. Det har de flesta. Genombrottet är en kryptisk roman och man ska nog helst bara låta sig svepas med. Texten slingrar fram och tillbaka i långa och ganska uppstyltade meningar, vart och vartannat ord står inom citationstecken, många av detaljerna är groteska. Men även om handlingen kan verka absurd så har Can Xue ändå helt fångat atmosfären i en miljö där alla har koll på alla, där ingens angelägenheter är privata och där dubbelmoralen råder - ungefär som i Kina mot slutet av 1980-talet, när Genombrottet först publicerades. Och även om man självklart kan göra en politisk läsning av texten så finns det mycket som även en svensk kan känna igen sig i. Bymentalitet på steroider, skulle man kanske kunna kalla det.

Egentligen är det konstigt att Can Xue inte har funnits på svenska tidigare. Hon är den kvinnliga kinesiska författare som oftast brukar nämnas i samband med Nobelpriset och hon har varit aktiv mycket länge. Vill man veta mer om henne kan man titta i databasen Contemporary Chinese Writers. Det är otroligt glädjande att förlaget Lethe har vågat sig på att ge ut henne, trots att det ju helt säkert inte kommer att ge något stort klirr i kassan. Ytterligare ett bevis på att de små förlagen behövs!

Sedan är det ju extra roligt att Genombrottet varken är översatt av mig eller Göran Malmqvist. Det behövs fler översättare från kinesiska och nu finns alltså även Alexis von Sydow, som har gjort ett bra jobb med denna tunga och ganska svåra text.